Att korrigera åldern hos för tidigt födda barn

En graviditet varar mellan 37 och 42 veckor, där 40 veckor räknas som fullgången graviditet. I ungefär en av tjugo (5%) graviditeter föds barnet innan vecka 37 (www.1177.se). Man säger då att barnet är för tidigt född. Du kan läsa mer om för tidigt födda barn HÄR.

När barn föds innan vecka 37 ska man korrigera barnets ålder. Det betyder att barnet får två åldrar; en kronologisk ålder som beräknas från när barnet föddes, och en korrigerad ålder som utgår från när barnet beräknades födas enligt ultraljud. Det senaste är viktigt för att följa barnets tillväxt och utveckling på ett rättvist sätt. För det är så, att även om barnet kommer ut tidigare blir inte barnet färdigutvecklat snabbare. Om man inte korrigerar åldern finns risken att barnet vid t ex undersökningar på BVC är för litet eller sent i sin motoriska utveckling. Detta kan du läsa mer om HÄR.

I min kliniska vardag utgår jag alltid från den korrigerade åldern helt till barnet är två år, ibland är det även en vinst att korrigerade ålder ytterligare ett år. Under första levnadsåret spelar den korrigerade åldern stor roll, då barnet ska lära sig nya saker varje månad. Tänk bara om du har ett barn som föds i graviditetsvecka 32, dvs att barnet föds 8 veckor för tidigt. Det är två månader! Tänk hur mycket ett spädbarn utvecklas på två månader! Det kan vara den första blickkontakten, att barnet lär sig sitta eller gå. Det är aldrig fel att korrigera barnets ålder. Det sämsta som kan hända är att barnet är tidig i att uppnå förväntade milstolpar, något som dom flesta tycker är roligt!

Advertisements

Sneda skallar

När barnet föds är huvudet mjukt och formbart. Detta är nödvändigt för att underlätta själva förlossningen och för att hjärnan och skallen ska kunna växa i takt med resten av kroppen under de första månaderna och åren. Det innebär dock att skallen är mycket känslig för ensidig belastning. Om inte detta uppmärksammas tidigt kan konsekvensen bli skallasymmetri. Störst möjlighet att påverka skallformen är innan suturerna sluts (ungefär 8 månader upp till 2 år). Ju tidigare åtgärder sätts in för att förebygga och behandla skallasymmetri, ju större möjlighet har man att undvika eller minska skallasymmetri. Både för att skallen är mest formbar under denna period och att det är lättare att behandla ett litet barn med skallasymmetri än ett större.

Lägesbetingad skallasymmetri är som regel ett resultat av ensidig belastning på hårt underlag innan barnet har tillräcklig huvudkontroll att själv vrida huvudet. Det kan ske under fostertiden eller i veckorna efter förlossningen. Om barnet har en favoritsida och utvecklar en skallasymmetri kan det bli ännu svårare för barnet att vrida åt motsatt håll. Att förebygga och behandla skallasymmetri handlar främst om variation i huvudhållningen och avlastning. Det kan ske genom att variera belastningen på barnets huvud, t ex genom magläge eller sittande samt genom aktivt riktad lek. I senaste ViFöräldrar (nr 2 jan/feb 2015) kan ni få många tips om hur ni kan undvika och förebygga sned skalle. Fysioterapeut Anna Öhman forskar på torticollis hos barn och ger många bra tips och råd. Ni kan även läsa mer på hennes hemsida.

När föräldrarna frågar hur fort de kan förvänta resultat brukar jag säga att det tar lika lång tid att bli av med någonting som att få någonting. Om barnet har fått en skallasymmetri betyder det ofta veckor eller månader. Det är också mycket viktigt att föräldrarna förstår varför och hur skallen måste avlastas. Om familjen ”tränar” en gång per dag men barnet för övrigt ligger med huvudet i sin favoritposition kan man inte förvänta någon effekt. Så råden måste in i alla dagliga aktiviteter.

Ni kan läsa mer om skallasymmetri i Rikshandboken.

Test av bärselar på Plus

I går var jag med på Plus på SVT där vi testade tre bärselar för barn. Klippet kan du se här (ungefär 34 min in i programmet).

Till vår hjälp hade vi Linn på 3 månader. En 3 månaders bebis börjar få god huvudkontroll, samt att det är nyfiket, intresserad och vill samspela med omvärlden. Bebisen behöver stöd, men samtidigt måste det ha möjlighet att röra sig.

Alla tre selarna hade tänkt på bärarens ergonomi. Dom hade breda avlastande midjebälten och vadderade axelremmar. Infantino och Ergobaby är av mjukare material, medan BabyBjörnen var något hårdare.

Alla selarna har även en bred sittyta för barnet. En bred sittyta är bra för då fördelas barnets tyngd över en större yta. Till min kännedom är det ingen forskning som har visat att en sittposition i en bärsele är bättre än en annan, förutom att man vill undvika att barnet ”hänger” på bäckenet med raka ben. Då blir belastningen på bäckenet hög. Har man ett barn utan risk för höftledsluxation spelar inte höftens vinkel så stor roll, men bredden på sittytan är viktig.

Det är dock en fördel att barnet kan röra sig i selen för att kunde variera sin sittposition. Du kan jämföra det med när du själv sitter länge i bil, efter en stund känner du att du behöver byta position! Det finns inte hellre någon max tid man kan sitta, men som med allt när det gäller spädbarn är variation viktigt. Ett spädbarn ska inte vara för länge i en position vare sig det är på rygg, mage eller sittande. Variation är viktigt! Och ofta märker man det på barnen när det är dags att byta läge.

Det är även viktigt att hakan inte faller mot bröstbenet eller att det blir för varmt runt barnets ansikte, detta kan hindra barnets andning.

Tillbaks till testet. Linn, 3 månader, behövde fortfarande stöd för huvudet. Infantino och Ergobaby har ett ryggstöd men inget nackstöd. Till Ergobaby kan man köpa till ett spädbarnsinlägg, och med detta fick Linn gott stöd och låg väl ombonad mot pappas bröst men med en begränsad möjlighet att röra sig. Babybjörn är av ett något hårdare material och har en högre rygg som ger stöd för nacken, samt att det fanns god möjlighet för bebisen att röra på sig. Infantino var inte lämplig för Linn.

Linn hamnade lite mitt emellan. Hon behöver fortfarande en del stöd för nacken, men samtidigt måste hon ha möjlighet att röra på sig. Avgörande för mig när vi testade bärselerna på en 3 månaders bebis var att barnet fick gott stöd och samtidigt hade möjlighet att röra sig, därför föll valet på Babybjörn.

Men viktigast i slutändan i val av bärsele är att barnet verkar nöjt och att den vuxna tycker den är praktiskt och bekväm att använda!

Plus

Med promgramledare Karin Adelsköld

På torsdag kl. 21.00 är jag med i säsongspremiären för Plus på SVT där vi testar bärselar. Ska bli spännande och pirrigt att se hur det vart! Sitter nog med kudden laddat i knät 😉

Läs mer om första avsnittet här: http://www.svt.se/plus/sasongspremiar-for-nya-plus

2014 in review

Tack för att du har följt min blogg under året som har gått! Jag tror att 2015 blir ett bra år 😃 Nedan hittar du ett sammandrag av bloggåret som har varit.

Jag önskar er alla ett gott nytt år!

Hälsningar Kine

Here’s an excerpt:

A San Francisco cable car holds 60 people. This blog was viewed about 1,800 times in 2014. If it were a cable car, it would take about 30 trips to carry that many people.

Click here to see the complete report.

En annorlunda dag på jobbet

Idag har jag gjort något för första gången! Och kul var det också 🙂

Jag var med på inspelning av tv-programmet Plus på SVT, som expert! Testdelen som jag var med i spelades in i Vårdvetarhuset i Umeå i en gymnastiksal som vanligtvis huserar fysioterapiprogrammet. Dagens kollegor tyckte miljön var exotisk. En annan känner ju att britsar och 70-tals gardiner tillhör vardagen…

Vad vi testade och vem som vann får ni veta senare! Men kan säga att en bebis på 3 månader var med på inspelningen. Programmet kommer att visas under vintern 2015.

Med programledare Karin Adelsköld

Förberedelser

Dagens kollegor: Peter, Linnea, mig och Karin. Fotograf var Lina.

 

Gåstolar

Det finns en uppsjö av barnprodukter därute som sägs främja barns utveckling. I min vardag som fysioterapeut får jag ofta frågan av föräldrar när man ska börja träna sitt barn i gåstol. Mitt svar blir då att det i dom allra flesta fall är helt onödigt.

Alla steg i det lilla barnets utveckling är byggstenar för det som komma ska. Det vill säga om ett barn inte går än, så betyder det att barnet inte är redo än. Att gå och stå kommer ju sent under första året. Barnet behöver leka på den nivå det är och barnet söker alltid nya utmaningar. När det det håller på med är för enkelt, går det vidare.

Barnet behöver träna sin balans när det ligger på rygg och på mage, en balansträning som är värdefull för att senare kunna gå själv. Många barn som jag träffar tycker inte om att ligga på mage. Om dessa barn får stå och gå i gåstol blir dom ofta lyckliga för att dom får se världen omkring sig, något som kan göra barnet ännu mera missnöjd på mage och försvårar leken i denna position. Det är viktigt att barnet vänjer sig att ligga på mage för det är ett viktigt läge för senare förflyttning.

Om kroppen inte är redo för att gå och hamnar i en gåstol är hjärna så fantastisk att den anpassar sig till kraven i den givna situationen. I en gåstol får barnet mycket stöd och får liten möjlighet att träna den balanskontroll som är nödvändig för att kunna gå själv. En studie har visat att det är en kvalitetsskillnad på gången mellan barn som har lärt sig gå utan hjälpmedel och dom som har suttit i gåstol. Barnen som satt i gåstol hade lärt sig en felaktig mekanisk gång [1]. Dom hade löst uppgiften enligt dom förutsättningarna dom hade, inte efter dom krav självständig gång kräver.

Jag upplever ofta att barnen sitter i gåstol väldigt tidigt. Ofta så tidigt att barnet är för litet och inte når ner till golvet när den sitter i gåstolen. Resultatet av detta kan då bli att barnet tar sig fram på tå. Att gå på tå blir alltså den erfarenheten barnet får och barnet kan få ett rörelsemönster i benen som liknar CP [2].

Utöver att det inte finns några tydliga positiva effekter för barnets motoriska utveckling av att sitta i gåstol [3], finns det även risker med att använda gåstolar. Konsumentverket testade gåstolar i 2009, och i det testet var det hela sex av elva gåstolar som inte klarade trapptestet. I Sverige skadas drygt 300 barn varje år i olyckor med gåstolar. I Kanada har gåstolar förbjudits och i USA minskade antal olyckor med 50% när strängare säkerhetskrav infördes.

Jag tycker det är viktigt att föräldrar får information om detta, och att dom förstår att det man köper är en leksak som underhåller barnet en stund. En gåstol är sällan nödvändig för att ett barn ska lära sig gå. Men livet är inte svart eller vitt, ibland måste man hinna med annat och då kan många föräldrar se det som ett mycket bra hjälpmedel. Men som allt när det kommer till små barn är variation viktigt! Om du vill ha tips på hur du kan leka med ditt barn rekommenderar jag varmt boken ”Titta vad jag kan!” [4].

---

1. Kauffman IB, Ridenour M. Influence of an infant walker on onset and quality of walking pattern of locomotion:an electromyographic investigation. Percept Mot Skills. december 1977;45(3 Pt 2):1323–9.
2. Engelbert RH, van Empelen R, Scheurer ND, Helders PJ, van Nieuwenhuizen O. Influence of infant-walkers on motor development: mimicking spastic diplegia? Eur J Paediatr Neurol EJPN Off J Eur Paediatr Neurol Soc. 1999;3(6):273–5.
3. Abbott A l., Bartlett DJ. Infant motor development and equipment use in the home. Child Care Health Dev. 01 maj 2001;27(3):295–306.
4. Persson K. Titta vad jag kan!: [en inspirationsbok om den växande rörelseförmågans betydelse för det lilla barnets lek och utveckling]. Uppsala: Propeda; 2010. 127 p.